Boskapsuppfödningen står för 18 procent av växthusgaserna och är därmed farligare än transportsektorn

Introduktion  ::


Med klimathotet ställs vi inför nya utmaningar. Det handlar inte bara om att politiker och makthavare nu måste ta ut rätt kurs för att nå en hållbar utveckling och tillväxt så att jordens resurser räcker till. Det handlar även om dig och mig. Vad du och jag måste göra.

Med ökande global handel följer att vi konsumenter påverkar förhållandena på andra håll i världen mer och mer. Maten vi äter innehåller en hel del ingredienser som kommer från andra kontinenter.

FN's livsmedelsorgan gav ut en rapport hösten 2006 där det slås fast att boskapsuppfödningen påverkar växthuseffekten mer än vad bilar, flyg och båtar tillsammans gör. Flera andra rapporter säger samma sak; dagens västerländska köttkonsumtion är en av de största anledningarna till att vår överlevnad är hotad.

Dessa fakta talas det inte mycket om. Kan det bero på att det är enkelt att byta glödlamporna hemma och att åka kollektivt istället för att ta bilen, men att vi i grunden inte vill göra några större förändringar i våra egna liv? Vi vill hellre tro att det beror på okunskap att miljöorganisationer, journalister, politiker m.fl. ej uppmärksammar köttindustrins roll mer.

Du och jag måste förändra våra levnadsvanor. Att byta till lågenergilampor hemma räcker inte, men att börja äta mer vegomat skulle innebära en dramatisk möjlighet till att kunna avvärja klimathotet. Det finns mycket att vinna på en vegetarisk kosthållning. Bättre hälsa är en sak. Jordens överlevnad en annan.




Boskapsuppfödning   ::

Var 8:e sekund skövlas ett område regnskog lika stort som en fotbollsplan. 13 miljoner hektar regnskog försvinner varje år. Det kan man jämföra med att hela Sveriges skogsareal på 24 miljoner hektar skulle försvinna på knappt två år. En av de största orsakerna till regnskogsskövlingen är att bereda betesmark till uppfödning av boskap.

41 procent av allt nötkött på den svenska marknaden importerades år 2003, dvs. 92.000 ton nötkött importerades. Främst från Irland, Tyskland, Danmark och Brasilien. Framför allt kött från Sydamerika är nu på stark frammarch. Huvuddelen av det kött som importeras til Sverige går till restauranger och storhushåll, men även affärer börjar nu saluföra importerat kött mer och mer.


Sojaodling  ::

Regnskog skövlas även för att bereda mark till odling av sojabönor. Nästan all soja från Amazonas produceras för den europeiska marknaden. Ca 18 miljoner ton soja importeras varje år till Europa från bara Brasilien, som är världens näst största producent av sojabönor, efter USA.

Sojan används huvudsakligen till djurfoder. Om man äter sojabönan direkt, istället för att gå omvägen via kött, minskar åtgången av sojabönor med 80–90 procent. Men endast en mycket liten andel av sojabönorna används idag som människoföda. Sveriges import av sojabönor och sojamjöl uppgick 2000 till 358 100 ton. Bara 6 600 ton klassificerades som ”ej djurfoder” i statistiken. Nutana och Friggs, landets två största tillverkare av sojabiffar, sojakorv och liknande vegetarisk mat, använde enligt uppgift 70 respektive 20 ton år 2000.


Palmolja  ::

Skövling och odling av palmolja i regnskogsområden har tredubblats de senaste 30 åren.

Palmolja finns i många varor som vi använder varje dag. Förutom i margarin, glass, chips, kakor och choklad finns det också palmolja i exempelvis smink, tvål, tvättmedel. Ofta står det bara vegetabiliska oljor på förpackningarna.

Palmoljeprodukter används också till att utfodra kor, grisar och höns. Den svenska importen av palmolja kan uppskattas till ca 44 000 ton årligen. Merparten av denna olja kommer från Malaysia och Indonesien.





Djur- och växtarter hotas  ::

Över 50 procent av alla jordens djur- och växtarter lever i tropiska regnskogar. Dessa arter hotas av utrotning pga regnskogsskövling och bränder som härjar okontrollerat för att rensa mark till oljepalmplantager och jordbruk. 

För exempelvis orangutangerna, apor som bara finns i Indonesien och på den malaysiska delen av Borneo, är risken stor att de är utrotade om 10 år. På kort tid har antalet djur halverats till ungefär 6 000. I områden som utsatts för illegal skogsavverkning har antalet orangutanger minskat med 90 procent. Men även i områden där mer skonsamt skogsbruk ägt rum har antalet minskat med 60 procent.


Jorderosion  ::

Skogar skyddar också jordlagren mot erosion. Försvinner skogen, sköljs jordlagren ner i vattendragen i samband med regn och lämnar ofruktbara markområden kvar. Dessutom förorenas vattendragen. I överutnyttjade torrområden blåser jorden bort med vinden.

Övergiven betesmark är ännu värre. På grund av upprepade bränningar och boskapens nertrampning är marken utsliten och där växer det inte mer än fattiga buskar och små träd.


Klimatpåverkan  ::

Skogskövlingen innebär fler torrperioder och att översvämningarna ökar, men skövlingen av regnskogen har också en direkt påverkan på växthuseffekten. Ju mer regnskog som skövlas, desto mer utsläpp och desto mindre regnskog som kan ta upp den koldioxid som redan finns. Mellan 10 och 30% av koldioxiden i atmosfären beräknas komma från regnskogsskövlingen.

Om skogarna brinner får det också betydelse för klimatet, bl.a. genom att
vegetationen innehåller stora reserver av bundet kol. Under de anlagda skogsbränder som drabbar Sydostasien och Latinamerika varje år, frigörs det här kolet i form av koldioxid, som därmed ökar i atmosfären, tillsammans med rökens fasta partiklar. Det finns starka skäl att anta att de här skogsbränderna bidrar till växthuseffekten.





Köttindustrin är värre än hela transportsektorn  ::

Den globala boskapsuppfödningen och animalieproduktionen ger större skador på klimatet än vad bil-, flyg- och båttransporterna gör tillsammans. Animalieproduktionen är också en av de tyngsta orsakerna till en rad andra miljöproblem.

Orsaken är en kraftigt ökad konsumtion av kött i kombination med att en större del av jordens djur föds upp på moderna djurfabriker. Istället för att äta gräs och annan naturlig föda, får djuren till stor del ett ensidigt foder som främst baseras på bl.a. soja och majs. Det fodret slukar mycket fossila bränslen vid odling, förädling och transport. Dessutom bidrar inte minst sojaproduktionen i Brasilien till avverkning av regnskogar vilket frigör ytterligare koldioxid.

Utsläppen av koldioxid står för mer än hälften av människans bidrag till växthuseffekten. Djurproduktionen står för 9 procent av de globala koldioxidutsläppen. Med utsläppen av metan och lustgas inräknat blir växthuseffekten motsvarande 18 procent av de globala utsläppen av växthusgaser.

Lustgas uppges vara 296 gånger skadligare än koldioxid. Metan är 23 gånger kraftigare än koldioxiden. Metanet kommer främst från matsmältningen hos idisslande boskap. Lustgasen — en kväveförening — uppstår till stor del i allt gödsel som efterlämnas.

Räknade per capita är koldioxidutsläppen lägre i Sverige än i många andra industriländer. Jämfört med u-ländernas koldioxidutsläpp är dock utsläppen i såväl Sverige som övriga delar av den industrialiserade världen mycket stora.





Jordens vattenresurser  ::

Mer än 70 procent av jordens yta består av vatten. 97 procent av jordens vatten är saltvatten. Färskvatten uppgår till 3 procent, varav 2 procent är bundet i isform, eller under jordytan. Tillgängligt färskvatten är sålunda 1 procent av jordens vattenresurser. En stor del av detta vatten är och blir fortfarande förorenat av industrier, sjöfart, jordbruk och animalieproduktion genom gödsel, antibiotika och hormoner, kemikalier från garverier, gödningsmedel och bekämpningsmedel som används till grödorna.

Över en miljard människor saknar tillgång till rent dricksvatten och mer än 5.000 barn dör varje dag beroende på bristen av rent vatten att dricka.

Boskapsuppfödning och animalieproduktion slukar mängder av färskvatten. I exempelvis USA går hela 60 procent av landets färskvattenresurser till boskapsuppfödning.

Även om såväl kunskapen om vattenbristen som tekniker för att lindra vattenbristen utvecklas, finns det väldigt stora orosmoln gällande framtiden. Ett av de absolut största problemen är den stora befolkningsökningen som inte ser ut att avta. Andra problem är att oljan som används som energikälla för många sorters bevattningssystem troligtvis kommer bli avsevärt mycket dyrare i framtiden, samt att växthuseffekten kommer medföra att de torra områdena blir ännu torrare.

Boskapsuppfödningen växer snabbare än någon annan jordbrukssektor. En bibehållen, eller ökad, nivå av köttkonsumtionen kommer att medverka till en ökad vattenbrist för människor i fattiga länder.

För att producera ett kilo vegetabilier krävs 400–3 000 liter vatten. Ett kilo nötkött kräver 15 000 liter eller mer.


Smältande glaciärer och istäcken  ::

Det varmare klimatet medför att isarna vid Antarktis och Arktis smälter, med ökad havsnivå som följd. Men även glaciärerna på jordens bergskedjor smälter. Smältvatten från glaciärerna på exempelvis Himalyas bergsmassiv förser hela Kina med vatten. Smälter dessa glaciärer helt bort, står Kina inför en katastrof.

Isbjörnar har redan nu svårt att överleva pga minskade istäcken. Kungspingviner riskerar att gå förlorade då deras naturliga habitat försvinner.





Köttindustrin  ::

Boskapsuppfödning, inklusive betesmark och djurfoderodling, tar idag upp 30 procent av jordens isfria landyta och upp till 70 procent av all odlingsbar mark. Denna jordbrukssektor växer snabbt och världsproduktionen av kött- och mejeriprodukter förväntas att mer än fördubblas fram till år 2050 (från 229 miljoner ton år 1999/2001, till 465 miljoner ton år 2050, medan mjölkprodukter kommer att öka från 580 till 1043 miljoner ton.

Förra året (2006) slaktades 48 miljarder djur i världen. Den största delen, 45,6 miljarder var kycklingar eller höns. Men även 1,2 miljarder grisar, 800 miljoner får och 300 miljoner nötkreatur slaktades, enligt statistiken från FNs livsmedels- och jordbruksorgan, FAO. Sifforna är en ökning från föregående år då 45 miljarder djur dödades.

Två tredjedelar av all spannmål som skördas i Sverige blir djurfoder. Endast en tredjedel blir livsmedel för människor.

Mer än 800 miljoner av världens befolkning svälter idag. Varje dag dör 24 000 människor av hunger och undernäring. 18 000 av dem är barn under fem år. Allt detta sker i det tysta.

Världens befolkning uppgår till 6,5 miljarder och förväntas öka till 9 miljarder de närmaste decennierna. Även om all den mark som boskapsuppfödningen utnyttjar ej går att odla på, så kommer boskapsupfödningens markutnyttjande att öka i och med att denna sektor växer snabbt. Det är vårt ökande välstånd, som driver på efterfrågan mot mer och mer kött på våra tallrikar.

Med ökande havsnivåer försvinner också stora landområden, vilket ytterligare kommer att minska förutsättningarna för en hållbar livsmedelsproduktion om köttkonsumtionen ej minskas i världen. Det är kända fakta att det kräver lika mycket resurser att producera 1 kg kött som att producera 10 kg vegetabilier.





Förändring   ::

Ur miljösynpunkt så kan det tyckas vara ett egoistiskt val att äta kött idag. Med en fortsatt, eller ökad, köttkonsumtion måste vi också ställa oss frågan: Vilka människor ska få mat i framtiden och vilka ska inte få mat? Frågan är relevant; köttindustrin tar oerhörda resurser i anspråk jämfört med en vegobaserad kost. Dessutom påverkar köttindustrin miljön negativt på många områden. Och vår planet...ja, resurserna är inte obegränsade. Jorden kan inte förse 9 miljarder människor med kött; landområden och vattenresurserna kommer inte att räcka till.

Vi kan inte heller bortse från att djuren lever ett onaturligt, stressfyllt och många gånger plågsamt liv i dagens djurfabriker. De avlas fram för att växa snabbt, så att produktionen kan möta en efterfrågan styrd av reklamkampanjer och lobbyarbete från köttindustrins intresseorganisationer. Med stora djuranläggningar ökar också risken markant för att farliga sjukdomar uppstår. Men ändå växer köttindustrin lavinartat.

Oavsett vad vi är intresserade av och engagerar oss i, så bör vi införliva ett "miljötänk" i våra frågor och både se och förstå att våra handlingar i det dagliga livet gör avtryck på andra platser.

Vad kan vi då göra? Först och främst bör vi utbilda oss, därefter dela med oss av våra kunskaper. Påverka miljöorganisationer och politiker, informera journalister, skriva insändare, kräva av myndigheter och statliga organ att de tar upp och försöker komma tillrätta med alla orsaker till den globala uppvärmningen.

För våra personliga och medvetna val finns det mängder av tips på olika klimatsajter. Denna sida har velat visa på en av de värsta miljöbovarna, nämligen köttkonsumtionen och vi hoppas att Du - om Du äter kött - vill ta steget att börja äta vegomat eller åtminstone minska din köttkonsumtion med minst 75 procent (Naturvårdverkets rekommendation i rapporten "Att äta för en bättre miljö").

Det är i detta nu vi faktiskt måste börja förändra våra levnadsvanor, vi har inte getts någon möjlighet att vänta till imorgon.